skip to main |
skip to sidebar
Uppgraderade blev vi från Junior Suite till Deluxe. Någonstans därborta ses man S. Det är stort, designat och lyxigt. Vi har sett en stor del av stan idag och shoppat loss, bl.a varsin putter. Lyckades glömma hotellets paraply i affär, hoppas vi slipper efterräkningar. KL är exotiskt, en blandning av modernt och primitivt. Skyskraporna är många men även matlagning i smutsiga gränder. Vi har sett världens högsta flaggstång ca 100m hög. Imorgon bitti bär det av hem. Känns konstigt men skönt. S längtar efter Saga, J efter Mac:en. Typiskt.
Våra kroppar krävde en lugn dag, så vi tog en båt till ö utanför KK. Snorkling och sol. Skönt! Vi såg dessa konstiga saker, små dykkabiner. För dig som vill dyka på låtsas:) . En lyxig middag och nu på väg till KL för shopping sista dagar. Sitter på flygplats nu. Kul kul!
Kl 05.12 stod vi på toppen, Low's Peak, där dessa båda skyltar finns att beskåda. Vi startade vår bestigning kl 02.53, efter en sömnlös, halv natt och minifrukost. Vägen bestod omväxlande av stenar, trappsteg, rep och hotande branter. Det var kolmörkt så vi var tvungna att ha pannlampor. Natthimlen var obeskrivlig, full av stjärnor. Med oss kämpade ca 100 andra, av alla möjliga nationaliteter. Väl där förstod först inte S att hon var på toppen. Sen fick hon svindel. Vi såg soluppgången kl 6 inkilade i en skreva. Därefter tog vi oss ner till frukost. Kl 12.15 var vi nere vid start igen. Vi är enormt trötta och har ont i knäna, men stolta över att ha klarat det, många gav upp på vägen.
På väg uppför berget. Har kommit 2/3 men vi har det värsta kvar. Bor på den berömda basstationen LR på just över tretusen meter. Ca 900 m kvar. Snittlutning över 40 grader. I mörker och ev regn! Delar rum med två trevliga engelsmän. Småprimitivt men trevlig gemenskap. De har tydligen världens högsta Via Ferrata här. Läskigt!
Äntligen tillbaka till lite stad och god mat. Jocke fick välja, pizza så klart. Vi fixar inför bestigning av näst högsta berg i sydostasien, 4095 m. Kallt värre och tydligen läskigt om man är höjdrädd. Not: Finns inga underställ att köpa här.
En utflykt till sepilok, rehabilitering för orangu tan. Här får de mat. Linda, du skulle blivit till dig. De är roliga. Sara har nya piller efter läkare, nu trött på salami som kliar. Nu på buss mot Kota Kinabalu.
Vi tog en tur till Turtle Island. Det än en marin park som skyddar havssköldpaddor. Då allt sker nattetid har vi inga bilder men vi har sett en grön sk.p. lägga ägg och fått klappa den. Bäst var nog när de släppte ut ett hundratal nykläckta småttingar i havet. Rörande.
S har tyvärr fått någon slags reaktion på penicillinet. Hon ser ut som en ungersk salami över hela kroppen. Jobbigt förstås. Blir det värre väntar läkare. Antihistaminerna hon fått verkar inte hjälpa ännu.
I Sandakan besökte vi författarinnan Agnes Keiths hus på höjden ovanför staden. Nu ett museum, ett vackert hus med kolonial känsla. Agnes bodde här i 30+ år. Hennes mest berömda bok heter Landet under vindarna (trol svensk titel), som vi nu vill läsa. Sen drack vi te på det underbara engelska fiket intill, komplett med krocketbana.
Sandakan är Sabahs 2a största stad. Den förstördes helt under WW2. Engelsk kolonial romantik förstördes. Idag ser centrala delar ut så här, utsikt från vårt hotells terrass. Vi har bytt hotell igår. Pris för rum 55 RM, ca 110 kr.
Vår guide, förvirrande nog presenterad som Miss Use hette egentligen Mesius och var helt underbar. Han ledde oss till fyra olika sorters apor, varav 6 st Orang-utan. Floden gick precis förbi vår lodge.
Ute vid kusten igen efter 4 dgr i djungeln. Mest har vi vandrat runt längs olika leder med guide och letat sköna djur. Iglade har vi också blivit. Bodde gjorde vi på lyxig men dyr lodge. Mer senare men vi mår iaf bra.
